emmamariabjarned

Beslutsångest har tagit sig till en helt ny dimension.

Jag måste bestämma mig för vad jag ska ta mig för till hösten.

Plugga vidare eller jobba under nåt år.

Båda alternativen ligger inne med både för- o nackdelar.

Just nu vet jag verkligen ut eller in.

Det är bara ett endaste stort kaos.

 

Jag har blivit antagen till Mälardalens Högskola o Fysioterapeutprogrammet.

Detta innebär ytterligare tre år med heltidsstudier.

Detta kräver att jag pendlar mellan Örebro- Västerås.

Ett pendlarkort kostar tre papp i månaden. Med studentrabatt.

Skulle kunna komma undan med 10-kort men detta vet jag inte förrän schemat släpps

vilket är först den 18 augusti.

Alternativet är att jag kirrar en liten pendlarbil.

Dock finns en liten nackdel.

Jag har enbart fem terminer kvar som jag kan söka lån för då jag redan använt sju terminer.

Detta leder till att jag får söka 75% CSN för att kunna täcka upp dessa tre år.

Vilket i sin tur innebär att jag måste ha ett extrajobb under tiden.

I dagsläget är det löst- 20% arbetstid på Självfallet, Kga.

Väljer jag att plugga kan jag fortf kombinera detta med mina torsdagspass för Öuif

samt timanställning på Outdoor Experience.

 

Detta var en självklarhet fram tills dess att det börjades planera en vinterresa.

O som alla vet, studenter är inte kända för sin ekonomi.

Så jag sökte en handfull jobb på måfå en kväll.

Fick svar från tre, o har hittills vart på två intervjuer.

Den ena som personlig assistent (50-75%) o den andra som förskollärare (100%).

Väljer jag att jobba kan krångla till det med mina övriga åtaganden.

Som lärare jobbar jag tex dagtid samt att jag börjar den 13 aug vilket innebär att

jag måste tacka nej till mina torsdagspass, avböja jobb med OE o Självfallet.

Som personlig assistent skulle det fortf kunna fungera med allt annat men med vissa

förändringar vecka till vecka.

Känslan är dessvärre att jag har större chans till jobbet som förskollärare än PA.

Vilket bekymrar mig.

 

Så det är väl ungefär så det ser ut i dagsläget.

Börjar bli aningens uppstressad över min situation då det börjar dra ihop sig.

Plus att jag vill kunna säga till samtliga inblandande hur jag väljer att göra.

I god tid.

Vill inte fakka upp för alla andra också bara för att jag är en j*vla velpelle.

Så har ni nån kommentar/förslag/gott ord på vägen är jag idel öra.